Dagdrömmar

Den här veckan har inte varit så bra. Jag har haft så mycket besvär med min dumma kropp. Illamånde, huvudvärk, magsjuka, ont i tandköttet och käkarna.
Idag är det lite bättre allafall. Jag längtar efter att få känna mig frisk och normal.

Igår var sista thaipasset och jag kunde inte gå på det. Känner mig lite besviken,  hade hoppats på att hinna med ett sista pass. Nu får jag vänta till nästa år.

Min sötis ringde idag och sa att han bara ha två dagar kvar att jobba. Arbetsbrist. På nåt vis verkar jag ta det värre än han. Ska vi aldrig få någon stabil tillvaro? Han och jag har alltid otur med jobb och studier. Det är sällan det går bra för oss. Jag kan inte låta bli att undra om vi fortfarande kommer ha det så här om 10år också. Kommer vi någonsin ha fast jobb båda två, kunna köpa en större lägenhet, ta körkort, åka utomlands med våra barn? Eller kommer vi få fortsätta hoppa mellan tillfälliga jobb, studier och försörjningsstöd. När ska det gå bra för oss? När är det våran tur?

Ser förjävlig ut gör jag också. Fattar inte vad jag gjort med mitt ansikte. Huden är supertorr och jag ser ut som en prickigkorv. Tonårshud med massa rynkor.

Jag väntar på min första buzzador grej också, men den verkar aldrig komma. Det ända som ramlar ner i brevlådan är massa räkningar.

Jag skulle behöva att något bra händer i mitt liv snart så att jag kan se lite positivt mot framtiden. Även om jag är gnällig och bitter på livet så kommer jag inte sluta försöka få det bättre. Just nu känner jag bara mig lite låst.

Sänd mig gärna lite positiva tankar =)