Dagdrömmar

Det känns som hösten redan är här. Regn och blåst och grått och trist. Skönt men ändå tråkigt. Det känns som sommaren nyss hade börjat ordentligt.

Jag behöver mer sol och värme. Det här går inte. Vi behöver förlänga sommaren med minst två extramånader tycker jag.

 

Imorgon tror jag det är sista dagen utebadet på lögarängen är öppet och vi som inte ens varit där. Trist.

På måndag börjar M på dagis igen. Pojkarna får sommarlov en vecka längre. Sen börjar O på ny skola och W börjar i mellanstadiet.

 

Vad jag ska göra i höst vet jag inte rikigt än. Planen var att plugga på heltid och försöka få csn-lån. Men min nya läkare tycker att koncentrationsmedicinen är för farlig för mig. Att risken att jag ska få en hjärtinfarkt är för hög när mitt blodtryck är högt. Tänk att läkare kan bedömma så olika.

 

Jag känner mig lite deppad till och från men försöker att tänka positivt. Det finns ju faktiskt en chans att det löser sig till slut. Men det är stressande att inte veta.