En dag på stan och aldrig mer buss

Vad gör man när man är så trött att man knappt orkar hålla ögonen öppna och bara surar och fräser åt barnen. Jo man får för sig att ta bussen ner på stan med dom och gå på festival.
 
Fast på något sett så piggnade jag till. Behövde kanske bara komma ut från min energisugande lägenhet.
Barnen uppförde sig för en gångs skulle otroligt bra och jag behövde inte få något nervsammanbrott. Slösat massa pengar har jag gjort också, vissa saker var riktigt dyra där, som gå på vattnet i en boll i svartån eller hamsterhjulet mm. Men barnen verkar ha haft riktigt roligt så det var värt det.
Baby M tyckte om att åka karusell, hon satt där och såg bitter ut, hennes pokerface, men sen ville hon inte gå ur karusellerna så hon tyckte det var kul fast hon inte ville visa det. Kanske tänker hon bli en sån där skum typ som sin mamma.
 
Efter att ha handlat lite godsaker tyckte jag att det var dags att ta sig hemåt. Går till busshållsplatsen och det står att det var 14min kvar, men sen börjar den ändra minutrarna som tickar sakta neråt till ca tider. Tillslut hamnar den på noll, men inte kom det någon buss. Sen startar fanskapet om sig på 38min. Alla andra bussar åker förbi åt båda hållet utom den vi ska åka med. Två gånger t om och det är nattbussarna som började gå mitt på dagen, tror det är ca 30min mellan varje. Sen kommer det en buss till våran hållplats som extrabuss men den är på en linje som redan passerat två gånger. De 38min fastnade sedan på tolv. Ingen buss. Då har vi väntat i över en timme. Tillslut satte iaf vl in en extrabuss. Sur chafför och proppfull buss. Men vi fick allafall sittplatser.
 
Men det var nära att jag ville kliva av bussen fort. Framför oss sitter en man, med riskt för att jag låter fördomsfull nu, men han sände ut riktiga terroristvibbar. Såg ut att komma från mellanöstern, hade tjock jacka på sig, nån liten mössa, stort skägg. Sen satt han då och då och kollade neråt mot sin väska i knät och mumlade något. Han hade glasögon som han lindad in i toapapper och han hade öronproppar i öronen. Förmodligen var han bara en ensam galning och jag måste sluta läsa tidningarna så mycket. Saker kan bli otäckta om man har livlig fantasi. Tänkte att han kanske satt och bad, dessutom var ju bussen överfylld. Är det inte då som det är mest perfekt att spränga den?
 
Vi överlevde bussresan utan att bli sprängda i bitar och skyndar oss in på konsum för att köpa lördagsgodis. När vi kommer ut ösregnar det. Typiskt. Det som varit fint hela dagen.
 
Så skönt att komma hem. Baby M somnade ganska fort och pojkarna har spelat. Själv fick jag därför se film i lugn och ro. Kollade på Jumpers. Den var helt okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0