Måndag
Vad svårt det har blivit att blogga, samma med att skriva nåt på facebook. Det är som att jag inte har något att säga längre fast det är massor som rör sig i mitt huvud.
Nu får det vara slutdeppat.
Idag ska jag försöka städa. Lite ordning hemma är nog bra för själen. Sen ikväll ska jag träna. I lördags fick jag två nya streck på mitt bälte och en del positiva ord. Äntligen. Träningen känns helt plötslgit mycket roligare.
Imorgon fyller pojkvännen år så idag skulle jag behöva fixa en present. Men jag vet inte vad jag ska ge honom. Vet att jag inte behöva ge honom något men nånting litet skulle vara kul ändå. Annars kan jag ju alltid baka något.
Deppsvammel
Funderar på vad jag ska göra idag. Jag vill nog mest bara vara hemma och ta det lugnt.
Är inne i en depperiod. Jobbar på att försöka ta mig ur det men det går segt.
Jag känner en sån stor tomhet. Vet inte riktigt vad jag ska göra med mitt liv. Jag har tappat tron på mig själv.
Jag tror inte längre att jag klarar av att göra något vettigt med mitt liv. Vad ska jag göra då? Hur ska jag försörja mig? Vad har jag för framtid? Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv. Jag har tappat allt hopp. Det finns ingen riktigt energi att kämpa längre.
Nu får det bli som det blir. Nu kanske det låter som att jag är så deprimerad att jag tänker gå och gömma mig under ett täcke och aldrig mer komma fram. Fast riktigt så är det inte. Inom mig finns faktiskt en stark längtan efter att leva, men jag vet ju bara inte riktigt hur.
De enda planer jag tänker ha nu är att läsa massor av böcker. Sen får vi se hur livet blir.
Fullsäljare med kniv
Fältsäljare med driv......
Hur bra jag läser när jag är trött. Borde kanske gå och lägga mig. Men jag vill inte....
Kvällstankar om ensamhet
Tända ljus och kokoste, lite kvällsmys.
Idag har jag känt mig väldigt ensam, fast jag inte varit ensam. Barnen har sommarlov så ensam lär jag ju inte bli på hela sommaren. Även pappa har varit här idag. Fixat till kattnätet på balkongen eftersom min svarta katt hela tiden lyckas rymma. Så nu får det vara slutrymt, hoppas jag.
Fast jag inte varit själv har jag hela tiden den där känslan av ensamhet över mig.
Jag tror att jag saknar att höra till nånstans. För det mesta gillar jag att vara för mig själv men nu börjar jag fundera på om det inte blivit lite för mycket. Jag skulle behöva komma ut och träffa lite människor, leva lite. Känna att jag är en del av något.
Men hur ska jag göra det? Var börjar jag nånstans?
Så dum
Igår kväll stressade jag upp mig. Jag hittade inte ett viktigt papper som jag behövde.
Fick jätteont i huvudet då och kroppen började göra ont nästan direkt.
Jag var så arg på mig själv som slarvat bort pappret, vet ju att jag vara noga att lägga undan det så att det inte skulle bli så.
Bara det att sen upptäckte jag att pappret befann sig exakt där jag trodde att jag lagt det. Problemet var bara att jag fick för mig att det skulle stå ett annat årtal på det. Känner mig så smart, eller inte.
Slösat bort några timmar på att vara stressad och orolig helt i onödan.
Så idag sitter jag här med värk i kroppen och svullna fingrar. Ipren hjälper inte mot smärtan men jag har inget annat. Stress är livsfarligt. Otroligt nog är jag inte trött. Funderar på om det är stratteran som motverkar det. Vem vet eller så kommer tröttheten sen. Men jag hoppas att den håller sig borta.
Idag ska jag försöka ta det lite lugnt. Stressförbud. Läsa lite och kanske småplocka här hemma om kroppen tillåter det. Jag hade även planerat att träna ikväll, får se hur det blir med det nu.
Handlingsförlamad
Hur får jag bort den känslan?
Visst jag gör saker nästan hela tiden, men inte sånt som jag verkligen vill göra.
Fast att sitta still och fokusera är hopplöst.
Just nu känns det som jag mår bäst att ha saker att göra hela tiden, men samtidigt har jag den där känslan att jag slösar bort min tid från något som är viktigt.
Men jag antar att det är bättre än förut, då jag knappt hade energi att göra något alls.
Kanske dyker koncentrationen upp sen också, hoppas....
Sommarstugehäng
M får inte vara med och fiska men vad gör det när man kan leka på stranden,
M samlade lite snäckor och musselskal sen tänkte hon över allt med gegga.
Fiskepojkar. Men fiskarna vill inte nappa. De äter bara upp masken och smiter.
Lite mer fiske. Allt det fick var en liten minifisk, den stora fina abborren smet.
Små dunbollar som sov middag men vaknade när M kom till stranden.
Igår åkte vi och hälsade på barnens farmor och farfar i deras sommarstuga. Fint väder och mysigt. All stress försvinner och hjärnan varvar ner. Så skönt.
Var tog sommaren vägen?
För några dagar sen var det varmt och sol, nu är det bara kallt grått och trist. Ge tillbaka sommaren.
Jag vill ligga på en strand, läsa böcker och äta jordgubbar.
Lite grodyngel eller nåt? Fanns hur mycket som helst. Det var helt prickigt på vissa ställen i vattnet. M tyckte att det var maskar och en stor sten i vattnet var en död gris. Den lilla damen har fantasi iaf. Lite bilder från söndagens utflykt. Vi åkte till ett badställe vi inte varit på förut. Det var ganska trevligt där och ovanligt folktomt fast det var fint väder.
Idag ska jag försöka plugga. Jag har en inlämning som ska in senast fredag nästa vecka. Jag vill inte plugga, har noll motivation men eftersom jag klarat tentan på 4,5hp känns det dumt att inte försöka göra inlämningen.
Idag har jag även alla barnen hemma. Det har fått hemskt hosta. Igår var de till dr och fick nån dyr hostmedicin. O fick även nån annan medicin. Han har tydligen pseudokrupp. Det är väl inte så normalt att få när man är 12år, eller?
Själv börjar jag få lite ont i halsen. Är livrädd för att få hosta. Hatar verkligen att hosta. Det tar så lång tid att bli av med. Behöver kunna träna.
Nu börjar det regna ute, trevligt. Ska dricka mitt äckliga kromte nu och försöka göra något vettigt.
Bakat idag
Lite regnbågssockerkaka eller nåt. Den blev inte så fin som jag hoppas. Bättre lycka nästa gång.
