Nya böcker, Baileys och potatismos
Nya böcker. Simona Ahrnstedts- En enda natt har jag väntat länge på. Hoppas att den lever upp till mina förväntningar men det tror jag. Sen tyckte jag att jag behöver en bok om kreativitet. Har mest bomull i hjärnan nu förtiden känns det som.
Bara för att jag vill.
Jag har testat på att göra eget potatismos för första gången och det gick jättebra. Alla barnen tyckte att det var gott så nu blir det riktigt mos flera gånger. Mina barn älskar pulvermos och jag har trott att det skulle vara svårt att få till det bra med riktig potatis men det var ju hur lätt som helst och riktigt gott.
M var snäll och rev bort hörnen från mitt tunnbröd när jag vände ryggen till, hon tyckte att det blev snyggare så.
Idag är jag jättetrött, det är förmodligen vädrets fel. Det har varit grått och trist hela dagen och nu regnar det. Det är ju ganska mysigt med regn så länge man är inne. Sitter och har det varmt och skönt under min värmefilt. Men om en timme eller nåt ska jag ut. Då ska jag och syster iväg och hälsa på våran bror. Får se om han är pigg idag. Igår kväll när jag var där var han vaken och kollade på tv, fast jag tror nog mer att det var hans vak som kollade. Kardashians var på. Det känns inte som hans typ av program och stackarn kan ju inte protestera heller när han inte kan prata. Men han hade alla fall fått lyssna på musik som han gillar under dagen.
Igår såg det ut som nästan varenda bil utanför lasarettet hade fått parkeringsböter, fast det var fri parkering. Gula lappar överallt. Såg på fb idag att det var nåt skämt från miljöpartiet. De människor som stod vid sina bilar igår såg inte speciellt roade ut. Många var förbannade och höll på att ringa vaktbolaget osv. Tänk om man har jättedåligt med pengar och kommer ut och tror att man har fått böter, vilken ångest. Jag hade blivit jättearg. Tur att vi kom när alla bilar redan var lappade. Dålig stil av Mp.
God morgon
Idag är det fredag och det betyder att M är ledig, men jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på idag. O är också hemma men det är för att han är sjuk. Själv får jag inte bli sjuk för då kan jag inte hälsa på min bror på sjukhuset.
Igår hade vi rehabmöte för honom, två läkare, sjuksköterska, logoped, arbetsterapeut, kurator, psykolog och sjukgymnast, hans team som ska få honom att bli så återställd som det bara går. Eftersom hjärnskadorna är diffusa så kan de inte säga något om hur det kommer gå för honom. Läkarna hade dragit ut en bild på hans hjärna för att visa hur många småblödningar han haft. Som jag förstod det är det många små och utsprida. Han kommer förmodligen bli kvar länge på sjukhuset.
Jag önkar att han kunde börja prata, då skulle vi alla få veta lite hur han är osv. Ibland känns han så medveten och ibland så frånvarande. Men det kan ju vara som psykologen sa att hans tankar och minnen är i en enda röra just nu. Men han har sagt ett ord i måndags tror jag det var. En sköterska hade hört honom säga "ut" och pekat på fönstret. Men det är det enda han har sagt sen olyckan. Samtidigt ger det hopp om att han kommer kunna prata igen.
Hans frakturer läker bra och nu får det börja flytta han lite mer. Skönt för honom att få komma upp ur sängen. Sjukhuspersonalen ska föröka få in lite rutiner med träning och vila osv. Det har bara gått lite mer än en månad sedan han blev påkörd av en bil och fick livshotande skador och nu är han redan på rehab. Allt går så fort men ändå så långsamt.
Den där känslan
Det känns som att jag har en hel del att blogga om men det tar ändå emot på nåt sätt. Den där känslan av handlingsförlamning som jag dagligen brottas med har nu även nåt bloggen.
För se om det blir bättre. Jag kanske återkommer till kvällen.
Kvällsläsning
Lite trevlig kvällsläsning, en godis och lite koffein.
Jag är så galet sugen på att göra om här hemma, men det får vänta ett tag. Är lite för fattig just nu. Men planera och drömma är alla fall gratis.
Jag och syster var förbi sjukhuset för att hälsa på våran bror idag men han sov så skönt. Vi ville inte störa så vi gick till kafeterian och fikade ett tag men han sov fortfarande när vi kom tillbaka. Det var så skönt att se honom sova så lugnt. Ingen smärta ingen orolighet. Han såg ut som sig själv. Nästan så vi trodde att han skulle vakna upp och vara sig själv. Efter hjärnskadan påminner han mer om en zombie när han är vaken. Men forhoppningsvis blir han bättre. Vila och rehabilitering är vad som gäller för honom.
Syster som tar hand om hans post berättade idag att han fått brev från sitt jobb och att de väljer att säga upp honom nu när han är sjukskriven. Det var ju snäll. Riktigt fult gjort av dom.
Sen har vi det där roliga med försäkringskassan. Syster var ju snabb och ringde de efter olyckan och nu en månad senare skickar de ut papper om sjukpenning som han ska fylla i. Hur nu de har tänk att det skulle gå till. Får se om hans hyra hinns in i tid, men förhoppningsvis är hyresvärden förstående.
Hela allt ihopa känns fortfarande som en konstig mardröm. Jag har fortfarande svårt att ta in att det är sant. Jag är så otroligt tacksam att han överlevde olyckan och nu hoppas jag av hela mitt hjärtat att han trots de svåra hjärnskadorna ska kunna läka ihop och bli helt återställd till slut.
Trötta torsdag
Fina M i nya regnjackan som jag köpte igår. Vilken tur att det droppade lite när vi skulle hem från dagis.
Idag har jag varit riktigt seg. Jag var tvungen och lägga mig att sova efter att jag lämnat M. Var helt slut och kom inte iväg på min blodtryckskontroll. Börjar bli riktigt sliten.
På kvällen tvingade jag iväg mig för att hälsa på min bror. Ett tag hälsade jag på honom två gånger om dagen på sjukhuset, men de senaste dagarna har det bara blivit en. Min energi håller på att ta slut. Men jag har allafall lovat honom att komma varje dag så länge jag är frisk. Sen vet jag inte om han förstår det eller hur mycket han uppfattar. Det är så svårt när han inte kan kommunicera.
Nu på kvällen verkade han väldigt plågad, låg och rörde sig och svettades massor. Hans puls var uppe i 140 nåt och jag misstänker att han hade väldigt ont. Det tog ett bra tag innan sköterskan kom med smärtlindring. Stackarn. Eftersom pulsen var så hög så skickade de efter nån som kom och gjorde ett ekg på honom. Så jag blev kvar där längre än vad jag skulle. Satt hos honom tills han somnade så förmodligen började sprutan med smärtlindring verka. Min syster ringde tillbaka senare på kvällen och kollade läget. Då sov han lungt. Dr hade inte sagt nåt speciellt om ekg så det var nog inget fel där. Det kan ju vara så att pulsen gått upp pga smärtan. Men han fick alla fall medicin för det också till slut. De hade inte kollat pulsen mer på kvällen utan skulle ta det på natten istället. De ville nog låta han sova nu när han väl kommit till ro en stund.
Tänk själva att ligga med ett brutet ben och ett becken som är brutet på flera ställen och inte kunna tala om att man har ont. Vilken mardröm. Nu hoppas jag alla fall att han får sova skönt i natt.
Fina regnbågar som jag såg på vägen till sjukhuset. Den lilla var riktigt stark och fin. Tyvärr kan inte min mobilkamera göra den rättvisa.
Synd bara att den ena höll på att försvinna.
Det verkar vara många som lagt märke till regnbågarna, fanns en hel del bilder i vlt. Fast jag tyckte inte heller att de bilderna gav en rättvis bild. De var så mycket finare i verkligheten. Riktigt mäktig var den starkaste bågen.
Liklukt
Sitter här vid datorn och fryser. Jag måste ha fönstret öppet annars sugs liklukt in i hallen från trappen.
Det har luktat väldigt illa i trappen i minst en vecka och i onsdags så hittade de en granne död.
Stackarn, han har nog inte haft någon som saknat honom utan de hittade honom för att många klagat på lukten.
Det var nog över två veckor jag såg honom senast. Det kan har varit under min brors första uppsala vecka.
Först trodde jag att det var sopor som luktade men sen har stanken bara blivit värre så tanken har ju slagit oss att någon kanske dött men samtidigt ville vi nog inte riktigt tro att det skulle vara så. Jag har alltid trott att liklukt ska lukta värre. Fast det är ju fullt tillräckligt nu när man vet vad det är. Sen har det kommit nåt sorts brunaktigt stänk vid hans ytterdörr. Det var inte där innan de hämtade honom vad jag vet. Kanske är det bara nåt barn som har råka stänka ner med gegga eller nåt men tankarna kommer ju ändå att tänka på att kanske de råkat gå in i kanten där vid dörren så likvätskor smetas ut. Blir ganska äcklad varje gång jag går förbi.
Blir även äcklad varje gång jag känner konstiga lukter nu. Försöker ha mycket doftljus tända. Svårt att äta har jag också. Idag har vi även fått in flera flugor, tänk om de kommer från hans lägenhet. Jag måste ju ha fönstret öppet och hans fönster är också öppet. Mitt ligger snett öppåt från hans. Blir knäpp...Hoppas att de tänker sanera hans lägenhet snart.
Fast en sak som var lite rolig med det hela. I onsdags efter att de hämtat honom så luktade det som värst och jag hade varit och hämtat M på dagis. M höll för näsan och frågade vad som luktade. Visste inte vad jag skulle svara så jag sa jag vet inte. Det luktar som pappa sa M. Jag höll på att dö av skratt då. Fast jag kan nog hålla med om att ialla fall hans fötter möjligtvis luktar så illa efter en hel dags arbete.
M sa samma sak till en grannunge som bor i huset mitt emot när hon sa att det luktar äckligt i våran trapp. Det luktar som pappa svarade hon då. Haha stackars hennes pappa, tänk om hon går runt och säger så till alla.
Det går framåt
För en vecka sedan ringde en dr från Uppsala och sa att de tänkte flytta min bror till intensiven i Västerås. Vi blev jätteförvånade efter allt deras prat om att hjärnan kan börja svälla efter olyckan och sen att de inte gjort den stora beckenoperationen som i början verkade jätteviktig. Nu skulle han helt plötsligt komma hit och då skulle de inte ha koll på trycket i huvudet längre heller. Samtidigt som vi var glada att få honom nära så blev vi väldigt oroliga också.
Resan hit gick allafall bra men sen på kvällen hade han hög feber, vilket inte direkt gjorde oss mindre oroliga. Han har haft feber hela tiden sen olyckan men nu var den plötsligt väldigt hög. Men de ger febernedsättande och håller honom sval.
Under helgen skulle han träna på att vara utan respiratorn. I uppsala hade de fixat en trakeostomi (hål i halsen som respiratorn kopplas i. Det gör tydligen så när man ska avvänjas. Innan dess gick den via munnen. Att träna på att vara utan respirator gick jättebra, faktsikt så bra att de upptäckte att han andas bättre utan den. Så ingen mer respirator, istället får han lite syrgas genom halsen istället.
Han har fortsatt hålla sig stabil samtidigt som febern gått upp och ner hela tiden. På onsdagen behövde han inte längre intensivvårdas utan fick flytta till en annan avdelning. Han börjar även vakna upp lite. Vi tror att han hör och förstår oss men är inte helt säkra. Han kan röra ena halvan av kroppen men har ingen direkt kontroll över den. Så nu får han ha en person som sitter hos sig hela tiden, annars försöker han dra ur slangarna i kroppen.
Beckenet som är brutet på flera ställen ska de inte göra något åt utan det ska få självläka har de beslutat sig för. De har även talat om att hans hjärnskador är mycket svåra, men det kan inte säga så mycket just nu om hur det kommer påverka honom utan det är något man får vänta och se.
Det är jättehemskt att se honom ligga så där och vi blir överlyckliga av varje litet framsteg han gör. Han verkar riktigt frustrerad över att inte ha kontroll på kroppen och det känns jättetungt samtidigt som jag tar det som ett tecken på att han verkligen kämpar. De två senaste dagarna har han även börjat öppna ögonen helt, innan var det bara halvt, men jag vet inte om han kan se, blicken är så tom och ögonen reagerar inte på nåt, men det kanske tar ett tag. Igår såg jag även att han rörde på handleden på den sida av kroppen som inte fungerar och en undersköterska hade sett honom lyfta upp armbågen så förhoppningsvis håller den sidan på att vakna till liv. Han började även röra lite smått på munnen igår kväll så kanske kommer han snart försöka prata. Hoppas.
Det är såna där småsaker som gör att man orkar. Varje litet tecken som tyder på att han håller på att "vakna till" betyder mycket för oss.
Ska försöka
Uppdatera lite imorgon. Jag har tänkt varje dag att jag ska göra det och hade tänkt det nu i kväll också. Men jag känner mig lite för trött för det.
Tar det imorgon istället.
Upp och nedvända världen
Det mesta känns bara så konstigt och overkligt nuförtiden.
Min katt är död, min bror ligger på sjukhus svårt skadad och nu den där jättebranden som röker ner oss. Igår följde röken efter oss till Uppsala. Den hade inte nåt riktigt ända fram, men ner vi kom ut från sjukhuset var den där.
Igår fick vi åka hem tidigare då min bror skulle iväg på magnetröntgen. De berättade även att han ska få ett hål i halsen för att vänja sig av med respiratorn. Idag håller de på att opererar hans ben fast han har feber, men jag antar att de inte kan vänta hur länge som helst. Han skulle ha opererats i tisdags men ett akutfall kom i mellan. Vet inte när de tänker ta bäckenet. Vet fortfarande ingenting om skallskadorna heller. Får se om vi får veta röntgenresultaten idag.
Allt känns fortfarande jättehemskt och jag har svårt att få in i mitt huvudet att det här verkligen har hänt.
När hela livet förändras
För ca en vecka sen bliv min bror påkörd av en bil och fick föras till Akademiska sjukhuset i Uppsala med livshotande skador. Samma dag var jag även tvungen att åka till djursjukhuset i Strömsholm och avliva en älskad katt. Det har varit en tung vecka.
Min bror gör små framsteg varje dag nu, men han sover fortfarande. Än så länge vet läkarna inte hur det blir för honom. Vi får se när hjärnsvullnaden har gått ner och när han vaknar.
Hans läge just nu är stabilt men än kan de inte säga att det livshotande är över.
Imorgon är planen att de ska operera hans bäcken och ena benet.
Varje morgon vaknar jag med ont i hjärtat och på kvällarna sätter ångesten igång. De enda stunder jag alla fall kan må lite bra är efter att jag träffat honom. Han hålls nedsövd, har respirator och är full av sladdar och slangar. Men vi pratar lite med han ändå och hoppas på nåt sätt att han kan höra oss, sen brukar vi stryka han lite över handen och armen. Längtar efter att han ska vakna så vi kan krama om honom ordentligt.
Just nu är det så mycket ångest och oro men man lever för de små framstegen.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen åka iväg till Akademiska.
Sola och bada
Jag är så glad att våran fritidspark här har en stor barnpool. Vi går det nästan varje dag nu. Fast oftast lite senare på dagen då det är lite mindre folk där. Perfekt för M att leka där. Bada eller leka på lekplatsen. Själv kan jag sitta och ta det lugnt med en bok eller tidningar.
Igår lyckades jag även fånga min stora pojke på bild. Han hade vattenkrig med sin lillasyster. Hon var så snäll och knuffade ner han i poolen sen med kläderna på. Så kan det gå om man har en busig lillasyster.
Igår kväll bakade jag lite bullar. Kan vara bra att ha med till poolen. Men idag ska M åka till sin mormor och morfar så jag tror att jag ska slänga in lite i frysen. Tänkte försöka komma iväg och träna ikväll. Det kan behövas när det finns bullar hemma.
Glass är gott
'
Älskar åska och regn
Idag har det varit mysväder, åska och regn. Tyvärr höll det sig inte särskilt länge. Jag känner att jag vill ha en riktig innedag och bara vara hemma och mysa.
Men eftersom vädret lugnade ner sig tog jag med M på en liten promenad till ica. Köpte en blomma och lite lördagsgodis. Finns inte så mycket att göra ute när det är blött.
Gissa vem som gillar Hello Kitty?
Snigelväder idag
Min nya blomma som blir vaktad av ett litet lejon på fönsterbrädan. M har klistrat såna där djurklistermärken lite överallt här hemma.
Sen var det visst lördag idag.
Snart är det dags att sova. Imorgon hoppas jag att mina pojkar kommer hem. De har spelhelg(data) hos sin morbror.
Igår
Planen igår var att åka ner på stan och till rusta men det blev inte riktigt så. Kom bara iväg till rusta. Jag köpte tapeter för mitt kök behöver verkligen fixas till. Sen ska jag köpa lite färg också. Jag har en tanke om hur det ska se ut men känner mig ändå osäker. Är ju inte så bra på sånt där. Men samtidigt kan det omöjligt se värre ut än vad det gör nu. Jag vantrivs ju så mycket här hemma just nu men tills jag kan flytta får jag försöka göra det trevligare här.
Jag har velat ha nya temuggar länge och nu hittade jag söta muggar som fick följa med hem. Kartongen var också fin. Fast det var lite konstigt, tre muggar var gröna inuti och den fjärde rosa. Fast det gör inget.
Jag köpte även en fin liten ljuslykta, har velat ha en sån länge men det har aldrig blivit av att jag köpt någon.
Jag hittade även något trevligt åt M på konsum. Hon behövde en ny tandborste och barntandkrämen var nästan slut hemma. Perfekt med Hello Kitty då som hon älskar. Nu tycker hon det är jättekul att borsta tänderna.
Skönt väder igår även om det blåste lite kallt då och då. M och jag var ute på lekplatsen. En grannpojke kom ut och lekte med henne. Så skönt att kunna läsa lite medan hon leker.
M försöker fånga fjärilar. Det såg helt underbart ut när hon sprang omkring bland blommorna och försöka fånga alla fjärilar. Det kanske jag också borde göra, verkar vara bra motion.
Sen tog vi en liten promenad till konusm för att köpa lite fika som fredagsmys och på hemvägen plockade vi lite blommor. Fast de svårt att få tag i fina blommor. Tror de flesta har blivit ganska uttorkade. Men jag kände ändå att jag behövde få in lite sommarblommor.
Bakat lite
Idag mår jag lite bättre. Huvudvärk och nackstelhet har kommit smygande på kvällen men annars har dagen varit bra. Började dagen med att baka bröd till frukost. Jag borde inte äta vittbröd men ibland är det bara för gott, alla fall nybakat.
Det blev även lite läsning idag. Passade på medan jag och M var ute. Hon lekte med sin dagiskompis och var överlycklig. Sen kom det även en liten kille och lekte med de. Båda barnen hade uteplatser så ibland sprang det och hoppade på pojkens stuttsmatta och ibland sprang det in och ut hos dagiskompisen. M blev helt förstörd när vi skulle hem. Det blir hon nästan alltid efter att ha lekt med bästa kompisen. De leker ju inte lika ofta nu när M är helt ledig under sommaren. Tur att de ses ute ibland.
Nu ska jag ta en Ipren och sen läsa lite. Imorgon kommer jag ha fullt upp för då ska jag shoppa upp barnbidraget. Fast förhoppningsvis inte hela...
Idag
Dagarna går fort men ändå långsamt. De senaste dagarna har jag inte gjort speciellt mycket. Jag har känt mig hängig sen dopet. Funderar på om jag håller på att bli sjuk, det är som att kroppen inte kan bestämma sig. Väldigt drygt är det alla fall.
Idag gick jag en liten promenad med M. Hon fick gunga lite och sen plockade vi lite smultron. Vi försökte även hitta blåbär men skogen här närmast oss hade inte fått några. Vi hittade även hallon men det tycker hon inte om.
Nu sover den lilla damen och jag funderar på om jag också ska göra det. Hoppas på att må bättre imorgon.
God natt
Dop
Idag har jag varit på dop i en syriansk kyrka. Det var trevligt och fint. Det förra syrianska dopen jag var på var rörigt och mycket folk. Nu var det nästan folktomt. Det var en bra präst nu. Han förklarade mycket om vad de gjorde och varför för oss svenskar. Prästen hade nån sorts liten "hatt" på huvudet och en typ stor mantel med massa färger och broderier. M trodde att han var en kung och kallade honom för kungen. Hon berättade även för honom att hon hade en ny klänning. Den lilla damen är inte speciellt blyg av sig ibland.
Dopet var både på syrianska och svenska. Fast jag tycker det låter så trevligt när de "predikar", de typ sjunger istället för att prata. Känns som att man är utomlands. En del rökelser tändes också.
Det hände även en liten olycka under dopet. Prästen tappade bebisen i vattnet så han slog i huvudet. De klär nämligen av barnen nakna och smörjer in med olja och sen badar de barnet. Men det gick bra med den lilla pojken.
Fast en sak som var lite irriterande var att en "Svensson familj" på flera personer var med på dopet. Det verkade som de bara gick in där för att vara med på en kul grej eller uppleva en annan kultur eller nåt. Inget fel med det men det satt bakom oss och pratade väldigt mycket sen gick de fram och ställde sig i vägen för att se, precis som om det skulle vara nån sorts uppvisning. Väldigt respektlöst av de tycker jag.
Mina finklädda sötisar. Tänkte att jag skulle ta en fin bild på de men det är ju hopplöst.
Efter dopet åt vi smörgåstårta och vanlig tårta. Vi fick även en liten present. Apelsinkakor. Jag har inte smakat någon än men jag blev väldigt glad över att få den. Kul att testa nånting nytt.
Sköna dagar
Dagarna nu består mest av poolhäng. Ganska skönt. M leker och badar och jag kan sitta ner och läsa lite. Skönt nu när hon börjar bli större och att jag inte behöver jaga henne hela tiden.
Idag hade jag velat tränat men vågade inte. Fick antibiotika för fästingbettet. Tydligen ska man ta det lugnt i en vecka då så lika bra att lyda det rådet. Det ser lite bättre ut på benet idag även om det fortfarande är ett stort område som är rött/blått. Under helgen då rodnaden spreds som mest var jag även jättetrött men jag tänkte att det helt plötsligt var en biverkning från min andra medicin. Men efter att fått anibiotika så har jag piggnat till ordentligt så kanske blev jag mer påverkad av fästingen än jag trodde. Hoppas bara att jag blir helt bra nu. Hört så många andra som fått massa problem efteråt.
Nu ska jag fortsätta läsa Den hemliga historien. Den är väldigt seg och det tycker jag fortfarande fast jag kommit en bit. Men det är något som ändå lockar till vidare läsning.
Skönt i skogen
Gick ett varv och sprang ett varv. Jag tycker det är underbart att vara i skogen när det är varmt och soligt. Springer som bäst då.
Imorgon hoppas jag på att komma iväg och träna bjj. Blev bara ett pass den här veckan. Har haft lite barnvaktsproblem.
Jag funderar även på om jag ska kontakta min vårdcentral angående fästingbettet. Det som såg ut att läka fint. Eller jag själva bettet har läkt fint men det är fortfarnade lite knöligt och ömt och nu har jag fått en stor hudrodnad runt om. Idag var det lite blekare än igår men nu på kvällen ser det lite värre ut. Får se hur det ser ut imorgon. Känns ju lite löjligt att be de kolla upp det om det ser ut att vara på väg bort, men samtidigt har jag förstått att de där fästingbakterierna inte är att leka med om man nu har de i kroppen och att det kan ta veckor innan man blir sjuk så kanske bäst att kolla av alla fall.
Jag fick se lite bilar alla fall
Idag har tiden gått fort fast jag inte direkt gjort något speciellt under dagen. Jag hade gärna åkt ner på power meet men man kan ju inte alltid få allt. Tror att jag missade förra året också.
På kvällen kände jag mig uttråkad och rastlös och fick för mig att jag skulle ta en promenad med M till Maxi för att köpa en tidning som inte finns att köpa här i närheten. M hade somnat stenhårt när vi var ute och åkte bil nån timme innan så det kändes lika bra att göra något med henne.
Skönt väder och vi plockade smultron längst vägen. Hoppas bara att jag inte fått någon mer fästing på mig. Blev biten efter midsommar och det såg ut att läka fint tills den här veckan då det plöstligt började se förjävligt ut. Men idag ser det bättre ut som tur är. Har svårt att låta bli smultronen fast det är högt gräs, M älskar smultron.
Maxis parkering var smockfull av folk och bilar och utanför Toysrus mitt emot såg det ut att vara sjukt mycket folk. Kändes inte som någon ide att gå dit. Vi tog alla fall ett varv inne på maxi och köpte med oss lite onyttigheter. På hemvägen stannade vi och satte oss en stund på en gräsmatta och tittade på bilar. Jag som tänker att jag får vara glad om jag får se lite bilar. Men det behövde jag inte oroa mig för. Det kom bilar hela tiden. Till slut blev det kö in mot Maxi.
Jag ville ta bilder men tycker det är lite obehagligt att fota andras bilar hur som helst. (Antar att alla gör det ändå nu under power meet). Försökte att ta lite diskreta bilder när de åkt förbi, så det blev ju inte så jättebra. Måste sluta vara en fegis.
Den här likbilen eller vad det är hade massa häftiga grejer på taket men det syns inte så bra på bilden, tyvärr.
Eftersom klockan var ganska mycket ville jag inte stanna för länge även fast det fanns massa andra som hade småbarn med där. Lite tråkigt, kände att det hade varit trevligt sitta ute med vänner och titta på bilar. Det var en skön stämning ute och det kom en hel del trevlig musik från bilarna. Precis när vi börjat gå så kom det typ en partybuss med massor av folk och hög musik. Det såg riktigt roligt ut men då hade jag redan stoppat undan mobilen så det blev ingen bild.
På hemvägen plockade vi blommor. Gick i högt gräs för att komma åt dom. Så när jag kom hem kändes det som att jag hade en miljonkryp på mig så det var bara att hoppa in i duschen. Vill aldrig mer bli biten av en fästing. Vidriga odjur.
Nu är jag helt slut men måste vänta på att håret ska torka innan jag kan sova.
Får se om det blir någon Power meet för mig imorgon.
Förresten, tror ni att jag köpte tidningen på Maxi? Köpte nog allt utom den. Men det är lika bra det för den är väldigt dyr.
