Dagdrömmar

Den här gången försöker jag hålla mig positiv. Det gör ändå ingen nytta att bryta ihop.

Det gäller att försöka stå ut och fortsätta hoppas på att det nån gång blir bättre.

 

Men frågan är när det kommer ske. Hur många år ska man behöva försöka, hoppas och lida innan det vänder?

Tänk om det aldrig vänder?

 

Fast jag får inte tänka så. Det måste vända.