Dagdrömmar

Jag har tydligen bara ställt in den i skåpet och glömt bort den. Men oroa er inte, nu har jag kastat mossan och ljusen och planerar att köpa nya. Jag måste bara orka ta mig ut. Det lockar inte alls nu, det är tillräckligt kallt inne.

 

Idag lyckades jag ta mig iväg till brödet o fiskarna. Tre ljusstakar en ängel och en stor bricka som jag tänker ha ett pepparkakshus på. Två julgardiner blev det. Jag hoppas att någon av dem kommer passa i köket. Tyvärr hittade jag ingen till vardagsrummet. 

 

Det börjar gå lite lättare att sova på nätterna men jag är fortfarande vaken för mycket. Det börjar kännas ordentligt nu. Jag funderar på om det kanske är dags att ge upp och kanske testa något annat. Även om vissa bitar känns som de blivit bättre så påverkar biverkningar mig så jag inte kan leva ett normalt liv. Jag vet inte om koncentrationen blivit värre eller om det bara är jag som inte kan varva ner ordentligt. Det känns inte bra längre med medicinen och jag börjar fundera på om den gör mer skada en nytta. Men jag vill ju ge den en chans, men frågan är om det är värt.

Igår skulle jag ha träffat min sköterska men hon var sjuk. Förmodligen hade hon höjt dosen annars, om nu pulsen blivit bättre. Är inte riktigt säker på att jag vågar mig på någon höjning. För tank om det blir värre, men det kanske även blir bättre? Antar att vi får diskutera saker när jag får en ny tid.

 

Just nu skulle jag behöva hitta något som får mig att koppla av. Jag har känt mig så rastlös och ångestfylld i flera dagar. Måste ha något trevligt att fokusera på. Kanske borde jag försöka mig på att läsa lite. Har kommit av mig igen. Jag har massa trevliga böcker hemma som jag inte läst men ändå lockar de inte riktigt. En Paulo Cohelo bok kanske funkar. De brukar vara sköna att läsa när man har själsliga problem. Jag funderar även på att ta upp skrivandet igen. Då känns det alla fall som jag presterar nåt om jag lyckas få ur mig en sida text.

 

Känner mig så trött på mig själv när jag inte kan få livet att fungera ordentligt. Jag längtar efter att kunna göra något vettigt med mitt liv. Förhoppningsvis kommer det. Det gäller bara att ha tålamod och aldrig ge upp hoppet. Men ibland bryter jag ihop lite på vägen och tycker synd om mig själv en stund för att sedan ta nya tag. Livet är som en berg och dalbana men jag antar att det är så det ska vara. Sen kan jag bara leva mitt eget liv och ingen annans.

 

Så nu har jag fått ur mig lite ångest så nu ska jag försöka mig på en bok. Att sätta mig ner och öppna den kommer vara det svåraste. Jag förstår inte varför, jag älskar ju att läsa. Får se om jag lyckas med det nu.

 

Det nästan kliar i fingrarna efter att börja plocka fram alla julsaker.

Jag gillar att julplanera även fast det nästan aldrig blir som jag tänkt. Men det är mysigt att bara drömma sig bort också. Lyckos alla de som har stora hus att julpynta i.

Jag får göra det bästa av det hem jag har.

 

I år behöver jag köpa ett nytt änglaspel. Mina katter tycker om att leka med änglaspel och förra julen försvann en ängel spårlöst. Jag hade köpt det på timmarii för nåt år sen och det var ganska rangligt från första början. Nu ska jag köpa på Åhlens och hoppas på att kvaliten är bättre. Jag älskar änglaspel, det är hur mysigt som helst.

 

Sen någon dag planerar jag att ta mig till brödet och fiskarna och leta julsaker. De brukar ha fina julgardiner med motiv som jag gillar. Nyare julgardiner är så tråkiga.

 

En ny gran skulle jag också behöva, men tror att jag är lite för snål för det. Det skulle ju även vara rolig med en riktig men då får jag väl tre katter som försöker klättra i den.

 

Nu på kvällen var jag iväg till konsum. Köpte två jultidningar. Får se om det stillar kliandet.

M blev väldigt gnällig och bråkig senare på dagen så jag frågade henne om hon ville vila en stund och det ville hon. Hon somnade ganska snabb och jag började fundera på om hon kanske är sjuk ändå. Men hon var fortfarande sval. Efter två timmar försökte jag väcka henne eftersom jag var orolig för hur hon ska somna på kvällen. Men nej damen skulle inte vakna, hon vägrade. Inget konstigt, hon är alltid morgontrött och svårväckt. Tänkte sen att om hon faktiskt är sjuk så ska hon få sova hur mycket hon vill.

Det får jag ångra nu. Hennes andra middagssovning idag blev nog över 3 och en halv timme.

Så nu på kvällen när hennes bröder ska sova har jag en mycket pigg och glad 3-åring.

 

Det är så svårt att avgöra om hon är sjuk eller inte. Hon har ju inte feber men det går ju att må väldig dåligt för det och hon har ju varit skum idag så att jag flera gånger funderat på om hon fortfarande är dålig. Hon har ingen snuva eller hosta eller liknande. Varvat med att vara glad och lekfull med trött och grinig.

 

Kanske behöver kroppen bara återhämta sig lite mer efter feberdagarna? Det känns som att det nog är bäst att ha henne hemma  imorgon och på fredag är hon ledig så det blir flera dagar för henne att vila upp sig.

 

W är fortfarande lite dålig till och från idag. Själv är jag frisk men lider av medicinbiverkningar. Låg i sängen från kl 12 på natten till 7 på morgonen. Klarvaken. Mina tankar bara malde på och det gick inte att sova. På förmiddagen hann jag sova lite mindre än två timmar innan dagis ville skicka hem M. Tycker att jag borde vara helt förstörd efter det men jag var pigg och har varit det hela dagen. Jag känner mig inte speciellt trött nu på kvällen heller. Lite seg och yr bara. Tycker att det börjar bli otäckt. Tänk om jag inte kan sova i natt heller? Ska be min läkare om sömntabletter imorgon. Hon har lovat att jag ska få det om jag har sömnproblem och efter idag känner jag att min gräns är nådd.

M blev hemskickad från dagis idag. Det var inget fel på henne på morgonen.

Men där hade de varit ute och hon hade frysit massor så de bäddade om henne när de kom in och då somnade hon. Så jag fick komma och hämta henne. Skitförbannad blev hon då. Hon skulle inte vakna (men det vill hon aldrig) sen skulle hon inte klä sig utan sprang iväg och gömde sig så jag fick bära iväg en hysterisk unge. De andra barnen hade satt sig för att äta lunch så hon drog verkligen till sig uppmärksamhet. Efter en brottningsmatch lyckades jag klä henne och direkt vi kom ut lugnade hon ner sig.

Hon började prata normalt som ingenting och vi tog en promenad till konsum. Hon var väl lite småsur inne på konsum när hon inte fick allt hon pekade på men när vi gick hem därifrån var hon jätteglad och pratade mycket.

 

Nu hemma är hon pigg och glad och leker för fullt. Så frågan är om hon är sjuk eller om hon bara var väldigt trött. Hon har ju varit hemma en vecka och igår somnade hon sent. Kanske blev det bara för mycket allt idag?

Men vi får väl se hur det utvecklar sig under dagen.

Wywallet säger att mitt kort inte är registrerat medan comviq säger att det är det. På deras sidor står det att man måste ha ett registrerat kontantkort. Pratade med comviq som då säger att jag måste skicka sms för att få hem en kod som aktiverar mobilbetalningar. Den kom idag och jag aktiverade den och fick ett sms av comviq att nu är det bara att logga in och börja använda tjänsten. Men nej det funkade inte.

 

Mejlade ww och berättade att kortet är reggat och att jag även akiverat koden. De frågade om jag registrerat nyligen för det tar tydligen 48timmar innan de ser det. Registerat gjorde jag förra veckan så vet inte om de menade koden. Sen säger dom att när kortet väl är registrerat måste jag ringa dom så att de kan avrregistrera mig där och sen får jag registrera mig på nytt. Höll på att få ett nervsammanbrott av deras svar.

 

Hur mycket krångel ska det vara?

 

Letade massor på comviqs sida för en stund sen eftersom den ända infon jag hittade förra veckan där var att man bara behöver registrera sitt kort och skaffa ww så skulle det börja fungera direkt. Inget om någon specialkod. Nu hittade jag  någon sida där står det att man måste aktivera kortet för betaltjänster men det står inte hur man gör.

Varför inte skriva på samma sida att man både ska registrera och beställa en kod och hur man går tillväga för att göra det? Känns som de inte har riktig koll själva på sin sida.

 

Vill helst bara strunta i det hela, det är för mycket krångel. Men jag vill verkligen skänka bort mitt saldo till Filippinerna då en av mina bästa vänner kommer därifrån. Så jag ger ww sina 48timmar.

 

Kanske ska tillägga att mitt problem hos ww är att få så de drar från mitt mobilsaldo. Hade jag velat betala med bankkort så hade det nog funkat från första början. Men jag har inte rätt kort för det och vill inte ha det heller.

M blev mycket sämre i fredags och febern steg trotts att hon fått alvedon. Hon vägrade äta och dricka och låg bara och stönade. Barnakuten sa testa ipren och om inte det funkar åka in. Hade ingen ipren hemma men hennes farfar var snäll och handlade och kom. Bara efter några minuter var hon på benen och pratade, men vägrade dricka tills jag erbjöd henne cola. Tänkte att det var bättre än inget. Nån timme senare drack hon sin kära mjölk och lekte massor. Skönt. Tänk vilken skillnad en skvätt ipren kan göra.

 

På lördagen fyllde hon tre år. Feberfri men hängig till och från. Drack men vägrade äta. Hon fick ett smurfhus och tre smurfar till och verkade nöjd. Lite snål födelsedag men det blev så mycket utgifter i slutet av förra månaden. Men på lördag så blir förhoppningsvis hennes kalas av. Funderar på att köpa en dockvagn och en ny docka.

Under dagen fick O feber och var helt utslagen.

 

På söndagen var M pigg och glad och sprang och studdsade och mådde hur bra som helt. Tänkte att då kan jag skicka henne till dagis när hon varit feberfri i två dagar. På natten vaknade jag av att jag hade ett värmeelement bredvid mig. M hade fått feber igen. På dagen var hon pigg och feberfri igen.

 

På måndagen var det min tur att fylla år. Vaknade med magont som höll i sig hela jäkla dagen. Jag hade ätit pasta och vittbröd dagen innan. Tål inte det så bra. Känns som jag hade taggtråd i magen.

 

Under dagen var jag iväg på puls och blodtryckskontroll. Blodtrycket sköter sig och håller sig under gränsen men det gjorde inte pulsen som var på 103. Gränsen där går vid 90.

Sköterskan sa att då blir det ingen doshöjning men det fast även en risk att jag måste sluta med medicinen. Men hon tyckte att vi kunde avvakta till dagen efter för då skulle jag starta en 24timmars mätning av blodtryck och de brukar kolla puls då också. Det kändes ganska deppigt att åka därifrån.

 

Jag hade planerat att träna på kvällen. Tränade söndag kväll och det var riktigt roligt. Men magsmärtan vägrade släppa och jag hade sån beslutsångest om att försöka träna ändå. Fast när det började närma sig blev jag riktigt yr i huvudet. Tänkte att det är lika bra att stanna hemma då. Det gjorde mig mycket grinig och ledsen. Behöver vara där så mycket som möjligt av flera anledningar.

Nån timme senare började jag allfall frysa som en galning och det dröjde inte länge innan jag hade feber.

En helt jäkla värdelös födelsedag var det. Är så gammal att jag inte borde bry mig. Men födelsedagar har alltid varit känsliga för mig.

 

Idag har jag varit feberfri och det magonda försvann med lite yoghurt. M och O är också feberfria men istället blev det Ws tur. Fast han har ju längtat efter det hela helgen och igår. Sprungit runt med febertermometern fast han inte ens varit i närheten av feber. Tror han upptäckte idag att det inte är så kul att vara sjuk ändå. För det var ju fruktansvärt orättvist att hans bror fick vara hemma från skolan igår och inte han.

 

Sköterskan ringde mig lite senare på dagen för att höra hur det gått. Berättade att jag blivit sjuk. Hon sa att det kunde vara därför pulsen var så hög och att hon skulle be läkaren skriva ut nytt recept och sen får jag göra en ny kontroll nästa vecka istället. Så nu får vi hålla tummarna på att min kropp sköter sig.

 

Nu har jag gnällt färdigt. Ska försöka vara lite positivare i framtida inlägg, men jag lovar inget.

Fundera på om det är dags att rensa vännerlistan på facebook.

Kan inte folk anstränga sig att slänga iväg ett enkelt grattis när man fyller år fast de är på fb så känns det inte som de är så mycket värt att vara vänner med dom.

 

Löjligt kanske, men det finns en hel del som jag börjar fundera på över varför jag ens är vän med dom där.

Vissa människor får mig att känna mig osynlig både på fb och i verkliga livet. Dumt att låta de själa min energi och göra mig ledsen i onödan.

Idag har M fortfarande feber, men hon är pigg och glad alla fall fast hon inte fått någon alvedon. Så det är skönt.

 

Igår när jag skulle lägga in en sak i ett skåp hittade jag hennes ultraljudsbild och visade henne.

Nej mamma ta bort den, tyckte hon om den. Hon tyckte nog den var lite läskig.

Så jag försökte förklara att det var hon när hon låg i min mage.

Nej mamma, ät inte upp mig, säger M då.

Haha så där gav jag upp.

 

Den lilla damen ger mig många skratt.

Jag kanske inte har några pengar i plånboken eller på banken men på mitt kontantkort har jag en del som ligger och skräpar eftersom jag skaffat fast pris. De gamla saldot som jag tankat på ligger kvar.

 

Tänkte skicka lite till röda korset och läkare utan gränser men det fick jag inte. Har skaffat Wywallet och registrerat mitt kontantkort. Bara att göra allt det var ett rent helvete. Det står att det ska fungera med kontantkort osv. Har registrerat allt jag kan och försökt skänka pengar flera gånger men bara fått tillbaka sms om att det misslyckas.

Som om jag inte var sur och grinig över att det inte funkar och jag har nog slösat bort en timme av mitt liv på det där så upptäckte jag att comviq tar betalt för varje sms jag skickar. Så då kan de minsan dra från saldot men inte för att skänka bort det.

 

Det är inte direkt så att jag vill försöka flera gånger då saldot minskar på ett helt meningslöst sätt.

Värdelöst.

 

De pengarna hade gjort mer nytta för folket i Filippinerna än att ligga oanvända på kontantkortet.

M är sjuk och jag är seg. Hon fick feber under natten i förrgår men igår på dagen var hon feberfri och mådde hur bra som helst. Men sen var febern tillbaka på kvällen så det blev ingen rolig natt direkt. Vägrar alvedon gör hon också. Men efter att ha smygit ner lite i hennes mjölk så är hon lite piggare nu.

Jag hoppas att hon är frisk till på lördag för då fyller hon år.

 

 

Har inte nåt mer intressant att berätta i mitt superspännande liv

Igår var det någon som tände eld på en barnvagn i vårat hus. Inte i våran trapp dock. Ingen här hemma märkte något allafall. En av Os kompisar bor i den trappen och han var inte i skolan idag. Antar att han var ett av de barn som fick föras till sjukhuset. Nu har våran förening låst alla trappdörrar och det ska vara låst dygnet runt. Får se om de kommer skaffa sådana där portkoder eller nåt sen då.

Någon hade kommenterat i tidningen att de sett barn 10-13år gamla leka med tändstickor ute. Så om de bor här på området kommer de ju in ändå.

Mina pojkar var allafall hemma och spelade dataspel den tiden så de är oskyldiga.

 

Idag har jag varit iväg på blodtryckskontroll och det låg undergränset så det blev godkänt. Så nu får jag en doshöjning av nya medicinen. Min koncentration är fortfarande dålig så nu hoppas jag på att det ska bli bättre.

 

Ikväll ska jag försöka träna. Jag tränade igår kväll, det var kul men jobbigt. Bjjsparring. Men det kändes efteråt som jag kört riktigt tung styrketräning av armarna. Jag har blivit svag och har sjukt dålig kondis, men det är bara att börja bygga upp igen. Ska nog ta och skaffa mig ett gymkort om jag har råd. Får se om familjen kan hjälpa mig att skrapa ihop till ett nu när jag fyller år snart.

 

Idag har jag varit iväg på namngivningskalas. Det var trevligt. De bjöd på massa gott och mina pojkar åt nog nästan så mycket att de höll på att spricka. Speciellt min minsta, vet inte hur många gånger han sa att han mådde illa men ändå slutade han inte äta. Fast på slutet åt han mest "nyttigheter". Jag tyckte om att de inte bara bjöd på bullar och så utan också frukt och bröd. Paret är bosatta i Norge så nu fick jag smaka den bruna osten som min pojkvän pratat så mycket om när han jobbade i Norge. Den var god. Men vet inte om den finns att köpa här.

 

Nu är jag jättetrött och det känns som att ögonen ska ramla ut. Men det är för tidigt att sova.

 

Ska nog ta och se ett Trueblood avsnitt eller kanske Blacklist.

Idag mår jag faktiskt riktigt bra. Skönt efter en jobbig sömnlös vecka.

Kanske beror det på att jag fick sova i natt.

 

Jag förvånade till och med mig själv idag när jag och M följde med Linnea och barn till öppna förskolan. Vanligtvis brukar det kännas som att bestiga berg om jag ska ta mig nånstans men idag var det ganska lätt.

Skönt.

 

Jag har även rensat i ett skåp hemma som jag typ inte rensat ur på en så där 10år.

 

Min add-hjärna håller nog på att vakna till liv. Det är skönt att få känna sig som en normalmänniska. Hoppas att det håller i sig.

 

Nåt som däremot kanske inte är så bra är att idag har det huggit till i hjärtat flera gånger. Vet inte direkt om det gör ont eller inte eftersom det är över på nån sekund bara. Men det känns lite småobehagligt.

Just nu är jag bara så glad över att jag mår bra idag.

Nu har jag förhört O inför hans kemiprov imorgon. Jag känner mig helt snurrig i huvudet nu. Tur att han har bra minne iallafall. Det blev även lite förhör av W inför hans vikingaprov men det är någon vecka kvar till dess.
Äntligen börjar de få lite roliga läxor.

Båda pojkarna har bra minne, önskar att jag också kunde ha det.

 

Synd bara att jag inte fick reda på om Os prov lite tidigare. Det är ju inte så att han upplyser om sånt själv.

Hans lärare ringde idag och berättade att jag skulle ha varit på möte på skolan kl 11 idag och att hon skickat mejl om det innan lovet. Bara det att jag inte har fått något. Kanske stavade hon fel nånstans, vad vet jag. Mejl från andra lärare har kommit fram.

 

På tal om mejl så väntar jag på ett från dagis. De har tagit kort på M. Eftersom kommunen beslutat att inga "riktiga dagis kort" får tas längre har fröknarna fixat egna bilder.

Medicinen som jag började ta på fredagen funkade fint till på söndag kväll då jag blev störd.

Jag gick och lade mig vid 21 och somnade nästan, men sen började M skrika i sömnen att hon skulle ha sina skor osv. Hon fick ligga bredvid mig och somnade om ganska snabbt ändå. Själv var jag på väg att somna när det ringde på dörren och jag fick världens hjärtklappning. Kollade på klockan, kvart i elva. Tänkte strunta i att öppna, då ringde de på igen. For upp och började leta efter kläder och då börjar de banka på dörren. Kunde inte förstå vem som kommer så sent och tänker att nåt allvarligt måste ha hänt. Rädd att M ska vakna också eftersom hon inte sovit middag. För om hon vaknar kommer hon tror att hon sovit middag och vara vaken halva natten. Inte så kul. O kommer upp och jag vet inte om han tänker öppna men jag vifta bort honom och hittar till slut ett par byxor. 

Utanför dörren stod fd grannen och frågar om hon får låna mina nycklar för att kunna ta sig ut genom bommen med sina saker. Snäll som jag är lånar jag ut mina nycklar men blir allt mer förbannad. Hur tänkte hon? Hon vet ju att jag har barn. Inte ber hon om ursäkt heller att hon stör.

Har exet släppt in henne i lägenhet för att hämta sina saker så kan hon väl be honom om nycklar att öppna bommen också. Borde inte ha öppnat från början. Hon gjorde slut med sin pojkvän och blev tillsammans med en annan kille dagen efter, så det är inte ett dugg synd om henne.

I vilket fall som helst så var jag så irriterad och hjärtklappningen gav sig inte så det tog timmar innan jag kunde sova.

 

Sen dess är min sömn förstörd. Nu ligger jag vaken hela nätterna och sover en kort stund på dagen. Det är nästan hopplöst att somna med den här medicinen i kroppen nu.

 

Här blir det inte mycket sovande om nätterna. M hostar så hon spyr om nätterna och hostan har ökat på och blivit värre på dagen. Imorgon är vi bjudna på 1-årskalas och sedan halloween fest på kvällen. Får se hur det blir med det nu.

 

Kan vädret vara lite gråare och tristare idag?

Jag behöver gå till apoteket och hämta ut min medicin idag men jag har ingen lust att ta en promenad i det här vädret. Längtar redan efter sommaren.