Försvunnet barn

Idag ringde Ws skola och frågade om W var hemma för han hade inte kommit dit. Då hade det gått en halvtimme sen han gick hemifrån och 20min sen han började. De sa att de varit ute och letat på skolgården efter honom.
Så jag fick kasta på mig kläder och tog cykeln till skolan ifall jag skulle bli tvungen att cykla runt. När jag kommer in i skolan får jag se W kolla in genom en dörr som går mot baksidan av skolan. Han stod där med en vän.
Som tur var hittade jag honom ändå ganska snabbt men ändå.
Även om jag misstänkte att inget allvarligt hänt så dyker de tankarna ändå upp, tänk om.....
Det kanske låter löjligt när det har gått så kort tid men man hinner faktiskt bli rädd.
 
Jag fick allafall med mig killarna upp för trappen och klassrummet. Deras fritidsfröken höll precis på att prata med den andra killens föräldrar. Den killen hade blivit sur på fritidsfröken och dragit iväg. De visste inte att han och W hade träffat på varandra för ingen hade ens sett att W kom till skolan. De hade ingen vettig förklaring heller varför de gömt sig.
 
Nu har allafall hjärtat lugnat ner sig och jag har kunnat mysa med baby M som är sjuk igen. Natten mot måndag fick hon feber. Det känns som att hon är sjuk varannan vecka eller nåt. Fast hon verkar mycket piggare idag och jag har inte kollat nån temp än. Nu leker hon för fullt så det är ganska skönt.
 
Själv har jag massa träningsvärk i armarna och ryggen. Jag firade ju min födelsedagen i söndags genom att träna ett dubbelpass. Ganska kul även om jag var trött i slutet av andra passet.
 
Otroligt många av mina vänner dissade mig även på födelsedagen, hur svårt kan det vara att säga grattis när det tom står på facebook? Men jag hade drömt att det skulle bli så men blev ändå lite förvånad. Tycker inte om sanndrömmar även om det var om något ganska obetydligt.
 
Nu ska jag dricka te och sen försöka städa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0