Dagdrömmar

Idag har jag tvingat ut mig själv att jogga. Jäklar vad jobbigt det var. Det var bara ren viljestyrka som gjorde att jag kunde ta mig runt. Sen när jag kommer hem så får jag sms av Linnea att hon också vill jogga. Så det var bara att cykla tillbaka och så blev det ett varv intervaller med henne. Mina benhinnor är helt slut nu så jag kan vara glad om jag kan gå imorgon. Men just nu känns det som att de var värt det.

Det är tveksamt om jag kommer tycka det imorgon, men det märks nog.