Dagdrömmar

Igår kändes hela världen fel. Jag kände mig så uttråkad och bitter på livet.

Ska det bara vara så här?

Jag vill ha mer.

 

Trött var jag också och ville helst bara ligga hemma på soffan och tycka synd om mig själv. Men jag hade sagt till en träningsvän att jag skulle träna så det var bara att tvinga sig iväg på kvällen.

Jag har haft så blandade känslor över träningen på sista tiden. Jag har längtat efter att träna men har inte riktigt haft någon ork.

 

Men jäklar vad kul det var. Bra träning och mycket skratt. Precis vad jag behövde.

 

Nu börjar träningsvärken komma i benen. Passet igår avslutades med att vi skulle stå i jägarställning (ni vet, osynlig stol mot vägg) på tid + att våran tränare gick över våra mycket trötta ben när vi stod så. Galet, men roligt.

 

Nu behöver jag bara skaffa mig kondis och bli av med lite (mycket) fläsk så kommer träningarna att bli roligare.

Höll inte på att komma upp igår när vi gjorde burpbees för att mina byxor var för tighta. Skulle behöva ta mig ut i spåret och springa lite idag men tvivlar på att mina ben vill samarbeta.

 

Idag är jag alla fall på bättre humör, även om kroppen är öm.